RWS Open Cinema – med film som utgångspunkt för en ny gemenskap

Genom film vill Anna Hagnefur få människor att öppna sig om utmaningar alla går igenom, som sorg och utanförskap. Tillsammans med Gabriel Mezquida har hon drivit projektet RWS Open Cinema.

Efter att ha varit en av de rosa västarna och volontär på transitboendet på Nobelberget i Sickla kände Anna Hagnefur att hon ville fortsätta engagera sig i arbetet med integration. I början av 2016 tog hon därför kontakt med Refugees Welcome Stockholm och presenterade sin idé om ett film-och samtalsprojekt. Tillsammans med Gabriel Mezquida startade hon RWS Open Cinema. Syftet var att visa svensk film textad på något av de språk som tillhörde människor som flytt till Sverige.

– Vi ville visa filmer som handlade om mänskliga rättigheter och demokratifrågor. Filmer som man skulle kunna känna igen sig i oavsett vad man har för bakgrund. Många tog upp teman som utanförskap, kärlek och solidaritet, säger Anna Hagnefur.

Diskussion och frågor från publiken till en av panelerna under FIlm utan gränser.

De fick projektstöd för hösten 2016 och våren 2017 av Stockholm Stad och Stockholms Läns Landsting. Tack vare ett samarbete med Svenska Filminstitutet kunde Filmhusets lokaler användas för visningarna. Responsen var positiv. Särskilt uppskattade var samtalen efteråt då man fick möjlighet att diskutera med regissör och andra personer med koppling till filmen som visats. Efter visningen av filmen Jätten, som handlar om en kille med funktionsvariation som blir mobbad, följde till exempel ett varmt samtal där många kunde identifiera sig med hans utanförskap.

Open Cinema avslutade sitt projekt i maj 2017 med En kärlekshistoria och därefter arbetade Anna med film och samtal under Almedalens politikervecka.

Delar av Refugees Welcome Stockholms volontärer och paneldeltagare på politikerveckan i Almedalen och panelens moderator Alexandra Pascalidou.

Under oktober förra året så kurerade Open Cinema även en filmdag på Filmhuset med temat Film utan gränser, där fokus var på unga ensamkommandes situation. Projektet har även rest till andra orter runt om i Sverige, som Norrköping i Östergötland och Harads i Norrbotten.

– Vi har förhandlat till oss ett antal filmvisningar per titel så om det finns intresse för att via våra översatta filmer till exempel på ungdomsgården, biblioteket eller i kyrkan så är det bara att höra av sig. Enda kravet vid ett samarbete är att visningen är gratis för publiken och att man bjuder på fika, säger Anna Hagnefur.

Anna Hagnefur

På grund av minskade resurser, framförallt brist på volontärer som arbetar med projektet, så kommer Open Cinema att se annorlunda ut i framtiden. Det finns inte möjlighet att projektleda en visning i månaden utan det kommer istället röra sig om enstaka visningar och samarbeten.

– Alla som jobbar ideellt och samtidigt har ett heltidsjobb vet att det lätt blir lite mycket. Jag har också spenderat mycket av min fritid sedan augusti förra året med att stötta ensamkommande som drabbats av myndighetskaos. Så jag har varit tvungen att omprioritera och hoppas istället kunna vara mer delaktig i projekt under Rosa Stationens paraply. Med det sagt, om någon är peppad på att kliva in med ny fart i ett film- och samtalsprojekt, ring mig!

Paneldiskussion under Film utan gränser på Filmhuset.

Nu närmast kommer Open Cinema att fokusera på Sveriges urfolk, samerna, när den festivalhyllade dokumentären Maj Doris, om konstnären och renskötaren Maj Doris Rimpi, visas den 20 maj.

– Många utanför Sverige vet inte att vi har ett urfolk, och många är inte medvetna om hur illa vi har behandlat samerna. Och tyvärr så sker fortfarande diskriminering och kränkningar av samers rättigheter. Jag tänker att det är en del av svensk historia som kan vara intressant att ta del av som nyanländ, och nyttig att påminnas om som etablerad svensk. Dokumentären i sig är ett underbart porträtt av en människa som lever livet fullt ut, säger Anna Hagnefur.

Dokumentären Maj Doris visas på Midsommargården på Telefonplan 3 den 20 maj, med start 13.30. Innan filmen kommer den samiska poeten och aktivisten Timime Märak att berätta om samers rättigheter då och nu. Efter filmvisningen finns det tid att prata om filmen och fika i språkcaféet.

Text: Karna Svensén
Foto: Cecilia Nordstrand

Fler nyheter